Lön eller utdelning – vilket är bäst?

Att ta lön kan i slutändan gynna ditt utrymme för utdelning. Och dessutom är lön sjukpenninggrundande, det är inte utdelning.

Tar du ut lön upp till brytpunkten som är 643 100 kronor / år betalar du ca 33 % kommunal skatt. Det motsvarar en månadslön på ca 53 600 kronor före skatt. Tar du ut lön över brytpunkten får du förutom kommunal skatt även betala statlig skatt på ca 20 %.

Tar du utdelning betalar du skatt med 20 procent på din utdelning i inkomstslaget kapital upp till ditt gränsbelopp, eftersom den ses som avkastning på pengarna som du satt in i ditt bolag. Skatten i inkomstslaget kapital är 30 procent, men eftersom du bara behöver betala skatt för två tredjedelar av din utdelning blir det 20 procent. Framräkningen av gränsbeloppet görs för att avgöra hur mycket av din utdelning som ses som en kapitalinkomst och hur mycket som ses som tjänsteinkomst. Tjänsteinkomst beskattas oftast högre än kapitalinkomst. Därför är det förmånligare för dig att ha ett så högt gränsbelopp som möjligt.

Regeringen har kommit med ett förslag att förändra 3:12 reglerna för att förenkla och förbättra reglerna kring beskattning av utdelning, men det är inte fastställt och beräkningen av utdelning som görs 2026 beräknas enligt 2025 års regler. Utdelning gäller bara aktiebolag, inte enskild näringsverksamhet.

Tar du inte ut maxbeloppet sparas det till framtida utdelningsutrymme. Men tänk på att bara för att du har möjlighet att ta utdelning är ju faktiskt förutsättningarna att du också har likvida medel på ditt företagskonto.

Nya SNI-koder

I slutet av året lanseras nya SNI-koder, alltså de koder som talar om inom vilken bransch ert företag är verksamt i. Ni måste själv uppdatera vilken av koderna i den nya versionen som bäst motsvarar ert företags nuvarande SNI-koder.

Ni uppdaterar era SNI-koder genom verksamt.se senast den 21 november 2025. I tjänsten får ni veta om era koder behöver ändras och ni får förslag på vilka nya koder ni kan använda istället. Det kan också vara så att ni inte behöver ändra något alls. Men det är viktigt att ni loggar in och tittar för gör ni inte valet själv kommer SCB att göra valet åt er. Risken är då att ni får en kod som inte riktigt motsvarar verksamheten i företaget.

Kvitto

När du som företagare gör ett inköp har du ett eget ansvar att se till att kvittot du får innehåller rätt information. Är kvittot för innehållslöst kan du till och med förlora rätten att dra moms.

Om ditt köp överstiger 4000 kronor måste du begära en fullständig faktura från säljaren för att kunna styrka avdragsrätten för ingående moms. Det räcker alltså inte med ett vanligt kassakvitto. Handlar du för under 4000 kronor däremot räcker det oftast med ett kvitto (förenklad faktura. I bland kan en förenklad faktura räcka även när du handlat för över 4000 kronor, men det är i situationer när det kan vara svårt att få en fullständig faktura, till exempel när du betalar i betal automater på bensinstation eller tågstation. Men i dom situationerna bör du också spara ett kontoutdrag tillsammans med kvittot som visar att det faktiskt är du som har gjort inköpet.

En förenklad faktura måste innehålla följande:

  • Datum för utfärdandet
  • Identifiering av säljaren
  • Varans eller tjänstens art
  • Antingen momsbeloppet eller skattesats som möjliggör ”baklängesräkning”.

En fullständig faktura måste innehålla följande:

  • Fakturadatum
  • Ett unikt löpnummer
  • Säljarens momsregistreringsnummer
  • Köparens momsregistreringsnummer, om köparen är skattskyldig för köpet (så kallad omvänd skattskyldighet) eller finns i ett annat land inom EU:s momsområde och har åberopat sitt momsregistreringsnummer för att få leveransen utan moms
  • Säljarens och köparens adress. Att du som köpare får med din adress är viktigt för just avdragsrätten för moms
  • Varans eller tjänstens omfattning och art
  • Datum då varan såldes eller tjänsten utfördes
  • Om du betalar i förskott eller gör delbetalning måste betalningsdatum finnas med om det är något annat än fakturadatumet
  • Enhetspris exklusive moms och eventuell nedsättning av priset eller rabattering
  • Momssats för varan eller tjänsten, om det inte är en momsfri transaktion